Poängsystem för friskare fastighetsmiljöer genom att göra dem grönare har sin grund i 30 år av forskning vid SLU Alnarp. Man har identifierat 8 faktorer som har positiv inverkan på människors mående och förmåga.
Behovet av poängsystem för friskare fastighetsmiljöer
Det finns olika certifieringssystem för byggnader idag inom energiförbrukning och klimatpåverkan. Men det finns inget system för människorna i och invid byggnaderna. Förrän nu.
Initiativet började 2013 och är idag till lika stora delar finansierades av Vinnovas innovationsprogram för hållbara städer som av de 8 st medverkande och drivande fastighetsägarna – totalt 20 miljoner kronor. Projektet leds av bland annat professor emeritus Erik Skärbäck och bygger på forskning under ledning av professor Patrik Grahn.
Poängsystemets utveckling kommer hålla på några år till i olika steg, men tanken är att det ska kunna bli inte bara en svensk certifiering, utan även kunna användas internationellt.
Några av de fokuseringspunkter man haft har varit:
- Stressrelaterade sjukskrivningar ökar på arbetsplatser
- Bevisligen har naturkontakt och grönska en positiv inverkan på hälsa och arbetskapacitet.
- Samhällsutvecklingen idag leder till allt färre grönytor
Poängsystemets kärna – 8 faktorer
Projektets kärna utgörs av forskning vid SLU under 3 decennier om grönskans påverkan på människor:
Personer som rör sig i gröna miljöer har en högre grad av välbefinnande, bättre minnesförmåga och är bättre medmänniskor.
1. Rofylldhet
Områden där naturens egna ljud hörs. Denna karaktär uttrycker människans
behov av att kunna finna en plats som ger lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter
dominerar över trafik och jäktande människor. Platser med rofylldhet ska inte störas av oljud,
skräp, ogräs eller störande människor.
2. Vildhet
Natur som fått utvecklas av sig själv eller fascination inför naturen som ser ut att vara
opåverkad av människan. Här finns växter som ger intryck av att vara självsådda och platsen
är utformad av naturliga processer.
3. Artrikedom
Där upplevs exempelvis årstidernas variation. På våren längtar många
människor efter att finna tecken på blommor. Året runt finns ofta intresse av att se
mångfalden av djur och växter.
4. Rymd
En annan värld utan skarpa kanter, störningar eller signaler som pockar på
uppmärksamhet. Besökaren ska kunna slappna av, fundera igenom saker och ting under en
promenad eller joggingtur. Det ska finnas möjlighet till reflektion och tystnad.
5. Allmänningen
Platser för gemensamma aktiviteter. En plats där alla har fullt tillträde till
spontana aktiviteter som picknick, loppmarknad eller sport. Ofta en grön, öppen, centralt
belägen plats som kan vara en anlagd bollplan eller likande så länge platsen är tillgänglig och
inte låst.
6. Lustgården
Ombonade platser för avkoppling och njutning där barnen kan leka i trygghet.
En relativt liten plats för att umgänge i liten grupp. Denna plats ska helst vara omgärdad med
staket, häck eller dylikt för att ge trygghet och intimitet men samtidigt gärna med utblick mot
omgivningen. Användningen kan variera: lekplats, fikaplats på jobbet, koloni, växthus etc.
7. Centrum
Stor plats där människor samlas för att äta eller träffa andra människor under
trevliga omständigheter. Denna plats bjuder in till både planerade och spontana möten och
lockar människor som vill äta en god middag, lyssna på musik eller kunna se andra människor
koppla av och roa sig.
8. Kulturhistoria
Platser för att uppleva spår av tidigare generationers värv. I motsats till
ovanstående hävdar några att stadens själ och hjärta inte knyts till fest och nöjen, utan till det
historiska arvet. Fascinationen inför monument, historiska platser, gamla byggnader och träd
är stark.“
Källa: www.restorativeworkplace.com
Genom att använda verktyg för poängberäkning, enkäter samt kartanalyser så får man fram en bedömningsskala som visar hur “bra” miljön är och som också kan peka på vad som kan förbättras.
Ett poängsystem alla tjänar på
Inom Energy Buildings normala arbetsområde ventilation pratas det mycket om “bättre luft” som skall ge bättre produktivitet och hälsa. Däremot pratas det sällan om vad bra luft är utan snarare vilka riskerna är när med dålig luft.
Att summera 30 års forskning i 8 konkreta punkter om grönskans ger en tydlighet om grönskans/naturens positiva inverkan på människan. Individen mår bättre och fungerar bättre.
Detta är bra för arbetsgivaren som får en mer produktiv anställd som har mindre sjukfrånvaro.
För varje procent mindre totalt i sjukfrånvaro sparar staten 300 000 miljoner kronor.
Med dessa 8 inriktade grönyteområden så blir också trakten runt mer attraktiv vilket gynnar näringsliv, tätområdet och fastighetsbranschen. Så det finns hård nytta av mer hänsyn till mjuka värden.
En baksida är kanske att inledningsvis kommer också många områden idag få en låg poäng då utvecklingen helt enkelt gått från gröna ytor och mot maximering av kvadratmeteryta och byggboom. Men vet man inte om problemet så kan man inte heller göra något åt det – poängsystemet och certifieringen är en väg till detta.
Tänker man avslutningsvis om grönskans betydelse för människan så finns det ju faktiskt de som utvecklat det till, eller i sin religion; zenträdgårdarna i Japan. Kanske har dessa bidragit till att hålla folk friska och produktiva i ett land som traditionellt har haft väldigt höga prestationskrav tillsammans med en snabb utvecklingstakt av stadsmiljöerna?
Det ska bli spännande att följa utvecklingen av detta initiativ och implementeringen av ett i sanning grönt certifieringssystem!
Läs gärna vårt blogginlägg, Miljövänligt på affärsmässiga grunder med annat perspektiv på miljö.