Självdragsventilation är den äldsta typen av ventilation vi har och användes vid nybyggnation fram till 70-talet. Självdragsventilation är i sin natur enkel då den inte innehåller några fläktar, ibland kallas den även naturligventilation. Nackdelarna som ofta lyfts fram är energiförbrukning och svårigheten att styra och på så sätt uppnå ett önskat inomhusklimat.
Så funkar självdrag
Självdragsventilation bygger på termik dvs att varm luft stiger. Luften stiger i bostaden och går ut via luftkanaler i vägg, genom tak eller i murstocken. När luften stiger och går ut skapas ett undertryck (sker och luft kommer in genom via fönster och andra otätheter. Bästa komfort blir det tilluften tas in via fönster där luften sedan värms upp av radiatorn under fönstret. Ju större temperaturskillnad mellan utom- och inomhusluft ju bättre blir ventilationen. För att ventilationen i badrum skall fungera behövs en ordentlig springa under dörren (normalt för samtliga ventilationssystem) för att kunna få ett tillräckligt flöde.
Ett hus som eldas med ved, olja eller pellets har en skorsten som blir varm och på så sätt ”hjälper till” med självdraget. För att självdrag riktigt skall fungera som det är tänkt behövs en murstock som används, ”självdragets motor”.
Några exempel på hus byggda med självdragsventilation
Äldre hus med korsvirkes väggar från 1830-talet
Hus totalrenoverat/byggt 1939 med 2-4 ventilationskanaler per skorsten, höger skorsten har endast byggd med luftkanaler. Dessutom luftkanaler genom vägg. Rummen har hög takhöjd precis som skolor som byggdes under första halvan av 1900-talet. Höjd skillnad hjälpte självdraget, stora radiatorer och relativt sätt mycket ”drag genom fönster, väggar och dörrar”. Huset hade 3 toaletter som med egna självdragskanaler (det är 2 st ventilationshuvar på bilden). Torpargrund utan ventilation.
Under 2009-2012 renoverades huset och självdraget byttes ut till frånluftsventilation med värmeåtervinning, syftet var att få ett hus med säkerställd ventilation och värmeåtervinning. Självdraget i huset inaktiverades och ventilationskanaler drogs från källare, tvättstuga, kök och samtliga toaletter/bad., totalt 10 punkter. På vinden placerades ett återvinningsaggregat dvs en värmeväxlare med en fläkt, som växlar energin i luften mot brinen i jordvärmeslingorna.
Flerbostadshuset från 50-talet
Flerfamiljsbostad byggt på 50-talet med självdrag via murstock och luftkanaler genom vägg. Lägenheter med bra takhöjd, lite radon från blåbetong som använts i väggarna. Under 2016 slutfördes en uppgradering av fastigheten då fasaden renoverades och tilläggsisolerades och ventilationen byttes ut till en decentraliserad ventilations lösning från Energy Building.
Villa från början av 70-talet
Typisk 70-tals villa med källare där det tidigare stod en oljepanna i rummet intill gillestugan. Villa byggdes 1973 med mexitegel som fasad sten och blåbetong bakom i vissa väggar. Murstock, men inga luftkanaler i samband med den självdrag via väggventiler. Byggt med mindre radiatorer, lägre takhöjd, köksfläkt som även suger från badrum. Generellt ett “kompakt” huset utan att vara mycket mer tätt. Badrum med just bad och dusch i källaren.
Sedan några år har huset anslutits till fjärrvärme och ersatt pelletspannan. Takets betongpannor byttes för några år sedan och nyligen byttes även fönsterna på huset till mer energieffektiva och lätt använda. Toaletter, bad och kök är funktionsmässigt som när huset byggdes. Huset är ett vanligt exempel på där ägarna underhåller huset kontinuerligt och anpassar det till dagens standard och då riskerar få en högre nivå av Radon i huset!
Självdragsventilation med dagens byggregler?
Självdragsventilation helt utan fläkt finns främst i småhus och flerbostadshus byggda före 1976. Boverket styr med ”Boverkets byggregler” normalt kallat BBR (innehållande föreskrifter och allmänna råd) vilka krav och rekommendationer som finns bland annat för ventilation och energiförbrukning. Det finns inget i regelverket som säger att självdrag inte är godkänt däremot är ett normalt självdragssystem inte utformat så att det kan säkerställa ett luftflöde på 0,35 l/m², vilket regelverket säger. I praktiken gör det att självdrag inte är ett alternativ för nyproduktionen utifrån ventilation och energiberäkning.
Ändrat behov av ventilation
Bad då, dusch idag
Idag bor och lever vi annorlunda än när hus byggdes med självdrag. Från att bad varit standard och dusch mer ovanligt är det idag det motsatta. Nyproduktion har i stort sätt alltid dusch och ibland även ett bad. När äldre badrum renoveras byts oftast bad ut till dusch, alternativt en kombination. Dusch ger mer fukt i badrum som behöver ventileras ut.
Radiatorer till golvvärme
Med självdrag var vattenburen värme med radiatorer standard. Under en period installerades mycket direktverkande el och idag ersätter många radiatorer med golvvärme. Golvvärme samarbetar inte med ett självdragssystem på samma sätt som vattenburna radiatorer, då radiatorerna värmer upp inkommande luft medan med golvvärme upplevs det lätt som drag från fönsterna.
Värmekällan
För att spara pengar, miljö och kropp har mycket av ved och oljeeldning ersatts med fjärrvärme och värmepumpar. Effekten är en murstock som inte används som det var tänkt och självdragsfunktionen förändras.
Tätare hus
För att minska uppvärmningsbehovet och spara energi har samhället och fastighetsägare investerat mycket resurser i att tilläggsisolering vindar och fasader, ofta i kombination med eller bara fönsterbyte. Ett tätare hus ger sämre funktion på självdraget
Förändrat självdrag
Med nya behov tex mer frekvent använd dusch, tätare hus och förändrad uppvärmning har många fastighetsägare vidtagit mindre eller större åtgärder för att bygga bort problem med mindre luftomsättning. Vanligaste lösningen är att självdraget förbättras eller ersätt med frånluftsventilation dvs en fläkt som ventilerar ut luft. I mindre bostäder är det normalt en badrumsfläkt i badrummet alternativt en fläkt på taket.
En negativ effekt med försämrat självdrag med eller utan förbättring i fastigheter med blåbetong och markradon är att radonhalten normalt ökar. När ventilationen minskar samtidigt som undertrycket i fastigheten ökar, dras radon in från mark och väggar samtidigt som det inte ventileras bort i samma utsträckning som tidigare.
Alternativ till självdrag
Från 1990-talet och framåt har oftast kanalbaserad FTX installerats vid nyproduktion. Det finns ett antal olika aggregatstyper att välja beskrivet under FTX-aggregat. Att bygga nytt hyreshus idag med självdrag är generellt inte aktuellt utan det sker med någon typ av ventilation med värmeåtervinning för att klara den energiberäkning som behöver göras.
Från 2010-talet finns ett alternativ med decentraliserad ventilation. Decentraliserad ventilation arbetar precis som FTX-aggregat med hög värmeåtervinning men utan kanaler.
Läs mer om hur det fungerar under decentraliserad ventilation eller om våra ventilationslösningar.
Läs om decentraliserad ventilation i bostäder,
Klicka på broschyren!
